Svensk handboll har en lång och stolt historia, särskilt när det gäller de stora internationella mästerskapen som världsmästerskapet (VM) och europamästerskapet (EM). Det är en idrott som engagerar tusentals människor över hela landet, från små handbollshallar i glesbygd till fullsatta arenor i storstäder. För många svenskar har handbollen blivit en symbol för både kampanda och lagkänsla, och de svenska landslagen – både på herr- och damsidan – har genom åren bjudit på oförglömliga ögonblick.
Men vad är det som gjort Sverige så framgångsrikt inom handbollen? Och hur har vi lyckats hålla oss i världstoppen trots hårdnande internationell konkurrens? För att förstå detta måste vi titta närmare på både historien, nyckelpersonerna och den strategi som svensk handboll bygger på idag. Vi visar också var du hittar information om resultat, matcher och senaste nytt om Handbollsvm.
En historik fylld av triumfer
Sveriges herrlandslag har varit ett av de mest framgångsrika i världen när det gäller både VM och EM. Redan under 1950-talet började Sverige markera sig internationellt med bland annat VM-guld 1954. Det var dock under 1990-talet som en verklig storhetstid tog fart. Med tränarlegenden Bengt ”Bengan” Johansson vid rodret och stjärnor som Magnus Wislander, Stefan Lövgren och Staffan Olsson på planen blev Sverige ett lag att räkna med i varje turnering.
Mellan 1990 och 2002 spelade herrlandslaget final i hela åtta mästerskap och tog flera guldmedaljer, däribland EM-gulden 1994, 1998, 2000 och 2002. De så kallade ”Bengan Boys” blev ett begrepp i svensk idrott, och många av spelarna blev nationella ikoner.
På senare år har även damlandslaget tagit stora kliv framåt. Med semifinalplatsen i EM 2010 och det historiska VM-bronset 2017 markerade damlaget sin plats i världseliten. Spelare som Isabelle Gulldén, Sabina Jacobsen och Nathalie Hagman har blivit välkända namn, och damernas matcher lockar nu allt fler tittare och publik till arenorna.
Framgångsfaktorer bakom resultaten
För att förstå varför Sverige lyckats så väl krävs en titt på helheten, inte bara på individuella prestationer. En av de avgörande faktorerna är det starka klubbsystemet i Sverige, där unga talanger tidigt fångas upp och får utvecklas i strukturerade miljöer. Klubbar som IK Sävehof, IFK Kristianstad och Lugi HF har genom åren fungerat som plantskolor för landslagsspelare. Att det finns ett väl utbyggt nätverk av föreningar över hela landet har gjort det möjligt att upptäcka talanger även utanför de stora städerna.
En annan viktig aspekt är den svenska spelstilen, som ofta beskrivs som disciplinerad, kollektiv och taktiskt skicklig. Svenska lag är kända för sin starka defensiv och sitt vägvinnande kontringsspel. Tränare inom svensk handboll har också betonat vikten av att tänka helhet – att laget ska fungera som en enhet snarare än att förlita sig på enstaka stjärnor.
Enligt en handbollsexpert vid Riksidrottsförbundet är det just den här kollektiva inställningen som skiljer Sverige från många andra nationer. I flera andra länder satsas det mycket på individuella prestationer och storstjärnor, medan Sverige hållit fast vid en modell där laget alltid sätts i första hand.
Statistik som talar sitt tydliga språk
En titt på statistiken bekräftar Sveriges styrka. Herrlandslaget har tagit totalt fyra VM-guld, fem EM-medaljer varav fyra guld, och hela sju OS-medaljer (dock inget guld). Det gör Sverige till ett av de mest framgångsrika länderna i handbollshistorien. Damlandslaget ligger något efter i antal medaljer men har under de senaste 15 åren klättrat snabbt i rankingen, med flera topp-6-placeringar i både EM och VM.
Enligt siffror från Svenska Handbollförbundet ökade antalet aktiva spelare i ungdomsverksamheten med över 15 procent mellan 2015 och 2022. Detta tyder på ett växande intresse för sporten bland unga, vilket bådar gott för framtiden. Samtidigt visar en rapport från Statistiska centralbyrån att publikintresset för handboll i Sverige är bland de högsta i Europa, sett till befolkningsmängd.
Nya generationer tar över
Efter ”Bengan Boys”-eran har ett generationsskifte varit oundvikligt, men Sverige har lyckats återbygga ett starkt landslag. Under Janne Ekdahls och nu Glenn Solbergs ledarskap har herrlandslaget återigen börjat visa mästerskapsform. Det färska EM-guldet 2022 i Ungern och Slovakien blev en stark markering att Sverige är tillbaka i toppen. Spelare som Jim Gottfridsson, Andreas Palicka och Felix Claar tillhör nu världseliten och är navet i det nya landslaget.
På damsidan sker en liknande generationsväxling. Med unga talanger som Tyra Axnér och Hanna Wendelbo växer en ny kärntrupp fram som förväntas leda laget mot framtida framgångar. Tränarstaben har också satsat stort på att analysera motståndare med hjälp av data och videoanalys, något som tidigare inte varit lika utbrett inom damhandbollen.
Mästerskapens betydelse för hela landet
När Sverige spelar VM eller EM stannar stora delar av landet upp. Det är inte ovanligt att skolor låter eleverna följa matcher under lektionstid eller att arbetsplatser arrangerar visningar i konferensrum. Mästerskapen fungerar som samlande kraft, där människor oavsett ålder eller bakgrund enas i spänningen framför tv:n eller i arenan.
Det handlar inte bara om idrott, utan också om nationell stolthet och gemenskap. För många unga är landslagsspelarna förebilder, och det finns ett starkt symbolvärde i att se svenska lag lyckas internationellt. Idrottsforskare har pekat på att framgångar i stora mästerskap har mätbara effekter på både rekryteringen till idrotten och det allmänna hälsoläget bland ungdomar.
Vad krävs för att hålla sig kvar i toppen?
Framgångarna är inget som kan tas för givet. Medan nationer som Danmark, Frankrike och Norge investerat stort i både infrastruktur och talangutveckling, måste även Sverige fortsätta utvecklas. En utmaning är att behålla spelare i den svenska ligan, där lönerna är lägre än i tyska eller franska klubbar. Många svenska stjärnor spelar utomlands, vilket är både en styrka och en svaghet – de får högklassig matchträning, men svensk publik får sällan se dem live.
En annan viktig aspekt är ledarskapet. Tränarutbildningen i Sverige håller hög nivå, men det finns behov av fler kvinnliga tränare inom både junior- och seniorhandbollen. Fler kvinnliga förebilder i ledande positioner skulle kunna bidra till en jämnare könsfördelning och därmed en ännu starkare damhandboll.